| 3.3. Information du behöver | ||
|---|---|---|
 |
Kapitel 3. Före installation av Debian GNU/Linux | 
|
| 3.3. Information du behöver | ||
|---|---|---|
|
|
Kapitel 3. Före installation av Debian GNU/Linux |
|
Dokumentet du nu läser, som är den officiella versionen av Installationsguiden för utgåvan bullseye av Debian; tillgänglig i olika format och översättningar.
Innehåller ofta användbar information om hur du konfigurerar eller använder din maskinvara.
I många fall kan installationsprogrammet automatiskt identifiera din maskinvara. Men för att vara förberedd rekommenderar vi att du gör dig hemmastadd med din maskinvara före installationen.
Maskinvaruinformation kan samlas in från:
Handböckerna som kommer med varje maskinvarudel.
The BIOS/UEFI setup screens of your computer. You can view these screens when you start your computer by pressing a combination of keys. Check your manual for the combination. Often, it is the Delete or the F2 key, but some manufacturers use other keys or key combinations. Usually upon starting the computer there will be a message stating which key to press to enter the setup screen.
Förpackningarna och lådorna för varje del av maskinvaran.
Systemfönstret i Windows kontrollpanel.
Systemkommandon eller verktyg i ett annat operativsystem, inklusive filhanterarskärmar. Den här källan är speciellt användbar för information om RAM-minne och hårddisksutrymme.
Din systemadministratör eller Internetleverantör. De här källorna kan informera dig om de inställningar du behöver för att ställa in din nätverksanslutning och e-post.
Tabell 3.1. Maskinvaruinformation som som kan vara hjälpfulla för en installation
| Maskinvara | Information du kan behöva |
|---|---|
| Hårddiskar | Hur många du har. |
| Deras ordning i systemet. | |
| Om IDE (även känd som PATA), SATA eller SCSI används. | |
| Tillgängligt ledigt utrymme. | |
| Partitioner. | |
| Partitioner där andra operativsystem är installerade. | |
| Nätverksinterfaces | Typ/model av tillgängliga nätverkssgränssnitt. |
| Skrivare | Modell och tillverkare. |
| Grafikkort | Typ/modell och tillverkare. |
Många produkter fungerar utan problem på Linux. Mängden maskinvara som stöds av Linux ökar dagligen. Dock kan Linux fortfarande inte köra lika många olika typer av maskinvara som en del andra operativsystem.
Drivers in Linux in most cases are not written for a certain ”product” or ”brand” from a specific manufacturer, but for a certain hardware/chipset. Many seemingly different products/brands are based on the same hardware design; it is not uncommon that chip manufacturers provide so-called ”reference designs” for products based on their chips which are then used by several different device manufacturers and sold under lots of different product or brand names.
This has advantages and disadvantages. An advantage is that a driver for one chipset works with lots of different products from different manufacturers, as long as their product is based on the same chipset. The disadvantage is that it is not always easy to see which actual chipset is used in a certain product/brand. Unfortunately sometimes device manufacturers change the hardware base of their product without changing the product name or at least the product version number, so that when having two items of the same brand/product name bought at different times, they can sometimes be based on two different chipsets and therefore use two different drivers or there might be no driver at all for one of them.
För USB och PCI/PCI-Express/ExpressCard-enheter, så är ett bra sätt att ta reda på vilken chipset de är baserade på är att titta på deras enhets-ID. Alla USB/PCI/PCI-Express/ExpressCard-enheter har ett så kallat ”leverantörs” och ”produkt” IDs, och kombinationen av dessa två är vanligtvis densamma för alla produkter baserade på samma chipset.
På Linux system, så kan dessa IDn läsas med lsusb kommandot för USB enheter och med lspci -nn kommandot för PCI/PCI-Express/ExpressCard enheter. Dessa leverantörs och produkt IDn är oftast angivna i form av två hexadecimala tal, separerade med ett kolon, som t.ex ”1d6b:0001”.
Ett exempel för utdata från lsusb: ”Bus 001 Device 001: ID 1d6b:0002 Linux Foundation 2.0 root hub”, varvid 1d6b är leverantörs-ID och 0002 är produkt-ID.
Ett exempel för utdata från lspci -nn för ett Ethernetkort: ”03:00.0 Ethernet controller [0200]: Realtek Semiconductor Co., Ltd. RTL8111/8168B PCI Express Gigabit Ethernet controller [10ec:8168] (rev 06)”. ID:erna ges inom de högra hakparenteserna, dvs här är 10ec leverantören och 8168 är produkt-ID:t.
Som ett annat exempel kan ett grafikkort ge följande utdata: ”04:00.0 VGA compatible controller [0300]: Advanced Micro Devices [AMD] nee ATI RV710 [Radeon HD 4350] [1002:954f]”.
On Windows systems, the IDs for a device can be found in the Windows device manager on the tab ”details”, where the vendor ID is prefixed with VEN_ and the product ID is prefixed with DEV_. On Windows 7 systems, you have to select the property ”Hardware IDs” in the device manager's details tab to actually see the IDs, as they are not displayed by default.
Searching on the internet with the vendor/product ID, ”Linux” and ”driver” as the search terms often results in information regarding the driver support status for a certain chipset. If a search for the vendor/product ID does not yield usable results, a search for the chip code names, which are also often provided by lsusb and lspci (”RTL8111”/”RTL8168B” in the network card example and ”RV710” in the graphics card example), can help.
Debian GNU/Linux is also available as a so-called ”live system” for certain architectures. A live system is a preconfigured ready-to-use system in a compressed format that can be booted and used from a read-only medium like a CD or DVD. Using it by default does not create any permanent changes on your computer. You can change user settings and install additional programs from within the live system, but all this only happens in the computer's RAM, i.e. if you turn off the computer and boot the live system again, everything is reset to its defaults. If you want to see whether your hardware is supported by Debian GNU/Linux, the easiest way is to run a Debian live system on it and try it out.
There are a few limitations in using a live system. The first is that as all changes you do within the live system must be held in your computer's RAM, this only works on systems with enough RAM to do that, so installing additional large software packages may fail due to memory constraints. Another limitation with regards to hardware compatibility testing is that the official Debian GNU/Linux live system contains only free components, i.e. there are no non-free firmware files included in it. Such non-free packages can of course be installed manually within the system, but there is no automatic detection of required firmware files like in the debian-installer, so installation of non-free components must be done manually if needed.
Information om tillgängliga varianter av Debian liveavbilder finns kan hittas på Debian Liveavbilder webbplatsen.
If your computer is connected to a fixed network (i.e. an Ethernet or equivalent connection — not a dialup/PPP connection) which is administered by somebody else, you should ask your network's system administrator for this information:
Ditt datornamn (du kanske kan välja det här helt på egen hand).
Ditt domännamn.
Din dators IP-adress.
Nätmasken som används på ditt nätverk.
IP-adressen till den gateway som är standardrutten ut från ditt nätverk, om ditt nätverk har en gateway.
Systemet på ditt nätverk som du ska använda som en DNS-server (Domännamnstjänst).
If the network you are connected to uses DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) for configuring network settings, you don't need this information because the DHCP server will provide it directly to your computer during the installation process.
Om du har internetåtkomst via DSL eller kabelmodem (dvs. via ett kabel-tv nätverk) och har en router (som ofta tillhandahålls förkonfigurerad av din telefon eller catv -leverantör) som hanterar din nätverksanslutning, är DHCP vanligtvis tillgängligt som standard.
Som en tumregel: om du kör ett Windows-system i ditt hemnätverk och inte behövde manuellt utföra några nätverksinställningar där för att uppnå internetåtkomst, kan nätverksanslutning i Debian GNU/Linux också konfigureras automatiskt.
Om du använder ett WLAN/WiFi nätverk, bör du ta reda på:
Ditt ESSID (”network name”) för ditt trådlösa nätverk.
WEP- och WPA/WPA2säkerhetsnyckel för att ansluta till nätverket (om sådan används).
|
|
 |
|
| 3.2. Säkerhetskopiera dina befintliga data! |  |
3.4. Matcha minimikrav för maskinvara |